Social ångest är ett vanligt psykologiskt problem, men det förstår inte allmänheten och inte ens vissa yrkesverksamma.
Människor som upplever social ångest känns som om de bedöms och utvärderas när de befinner sig i sociala situationer och prestationssituationer. Även om de vet att ångest och rädsla som de känner är obefogad, verkar det vara omöjligt att kontrollera eller förhindra ångest.
Om du alltid upplever social ångest när du är i närheten av andra människor kan det bli väldigt svårt att någonsin slappna av och vara dig själv runt andra.
När det känns som att alla bedömer dig, verkar det ibland lättare att helt undvika sociala situationer.
Ofta tror människor som upplever svår social ångest att de är de enda människorna i världen som har problemet, och de berättar inte för någon.
Om du tror att du kan ha social ångest hjälper den här artikeln dig att förstå några av myterna om denna typ av rädsla och fatta ett beslut om att få hjälp.
Myt nr 1: Social ångest är inte så vanligt
Faktum: Social ångest upplevs av de flesta människor någon gång i livet.
Oavsett om det var under ett tal som de höll på gymnasiet eller när de gick till sin första anställningsintervju, får alla fjärilar då och då.
Mellan 2% och 13% av befolkningen tros ha social ångest till den grad att det skulle betraktas som social ångestsyndrom (SAD).
Myt nr 2: Social ångest avser endast offentliga talande rädslor
Faktum: Social ångest avser ångest och rädsla i många olika sociala situationer och prestationssituationer.
Dessa kan inkludera formella händelser, såsom tal och föreställningar; informellt tal och interaktion, som att träffa främlingar eller gå på fest; svåra situationer, såsom att uttrycka oenighet; och vardagliga händelser, som att äta framför andra.
Den röda tråden bland var och en av dessa triggers är att det finns potential att utvärderas.
Myt nr 3: Social ångest betyder bara att du känner dig nervös
Faktum: Social ångest för med sig en samling symtom, varav endast en känsla av nervositet.
Om du lider av social ångest kommer du att uppleva kognitiva (tänkande) problem, somatiska (fysiska) problem, beteendeproblem och effektiva (emotionella) problem.
När du till exempel möter en främling för första gången kanske du tänker för dig själv:
"Hon måste kunna säga att jag är en dålig konversatör."
Dina händer kan börja skaka, du kanske känner dig att fly från situationen och till och med känner dig hopplös om du någonsin ska göra det bra socialt.
Myt nr 4: Social ångest och blyghet är samma saker
Faktum: Även om social ångest och blyghet är mycket lika, är de inte samma sak.
Social ångest innebär känslor av rädsla för sociala situationer eller prestationssituationer, men det innebär inte alltid att man undviker eller drar sig ur dessa situationer.
Vissa människor kan tyckas vara mycket utåtriktade, men på insidan är de fruktansvärt oroliga och helt enkelt mycket bra på att dölja sina känslor.
Däremot tenderar de som är blyga att dra sig ur eller undvika social kontakt på grund av känslor av social ångest.
Myt nr 5: Social ångest är ett problem som du bara måste lära dig att leva med
Faktum: Oavsett om din sociala ångest hindrar dig från att arbeta eller lämna huset eller om du har en specifik rädsla som kommer i vägen för att uppnå mål, till exempel en rädsla för att tala offentligt, finns det hopp och du behöver inte bara "lära sig att leva med det."
Med effektiv behandling, som medicinering eller kognitiv beteendeterapi, och korrekta hanteringsstrategier har alla potential att leva livet utan social rädsla.
Ett ord från Verywell
Låt inte myter och missuppfattningar om social ångest hindra dig från att få en korrekt diagnos och behandling. Du behöver inte hantera din sociala ångest ensam. Hjälp är tillgänglig, inklusive terapi, medicinering och självhjälpsstrategier, för att säkerställa att tillståndet inte stör vardagen.
Om du eller en nära och kära kämpar med ångest, kontakta den nationella hjälplinjen för substansmissbruk och mentalvård (SAMHSA) på 1-800-662-4357 för information om support- och behandlingsanläggningar i ditt område.
För mer resurser för psykisk hälsa, se vår National Helpline Database.