Borderline-personlighetsstörning (BPD) är ett allvarligt tillstånd som ibland kräver intensiv slutbehandling på ett psykiatriskt sjukhus. Tanken att bli på sjukhus är mycket skrämmande för de flesta, men att veta vad man kan förvänta sig kan minska din ångest.
Varaktighet för sjukhusvistelse för BPD
De flesta sjukhusvistelser inträffar på grund av oro för att patienten kan riskera att skada sig själv eller någon annan och att patienten blir utskriven när risken har passerat.
Tidigare kan slutenvård för BPD ha pågått månader eller till och med år, men nu är slutenvården i allmänhet mycket kortare beroende på behoven hos den berörda individen.
Vissa sjukhus erbjuder långsiktiga, frivilliga intensiva behandlingar för BPD, som kan pågå i veckor eller månader. Generellt har dock forskning visat att mycket långa psykiatriska sjukhusvistelser inte är till hjälp för personer med borderline personlighetsstörning.
Frivillig kontra ofrivillig
Psykiatrisk sjukhusvistelse kan ske frivilligt eller ofrivilligt. Ett frivilligt sjukhusvistelse inträffar när patienten inser att han behöver mer hjälp än vad som kan ges genom öppenvård.
Till exempel kan han inse att han har en period med mycket starka symtom som han inte kan hantera på egen hand och att han behöver mer än en eller två gånger i veckan för att hålla sig säker. I det här fallet kan patienten och terapeuten tillsammans bestämma att slutenbehandling är bäst.
Ett ofrivilligt sjukhusvistelse inträffar när patienten inte är villig att läggas in på sjukhuset, men vårdgivarna har ansett denna vårdnivå nödvändig. Till exempel, om någon uttrycker avsikt att begå självmord men vägrar att vara på sjukhus av säkerhetsskäl, är hennes behandlingsleverantörer skyldiga att bedriva ofrivillig sjukhusvistelse (även kallad ”engagemang”).
Hur upplevelsen är
Vad kan du förvänta dig om du går till slutenvård? Detta varierar beroende på sjukhus och behandlingsprogram.
I de flesta fall är syftet med sjukhusvistelse på sjukhus att hålla personen med borderline personlighetsstörning säker under en psykisk hälsokris och att få den personen stabiliserad.
Som patient kommer du vanligtvis att få någon individuell psykoterapi eller grupppsykoterapi, såväl som läkemedelshantering. När du är stabil kommer du att skrivas ut antingen till ett delvis psykiatriskt sjukhusprogram eller till öppenvård.
Ett partiellt psykiatriskt sjukhusprogram, även känt som dagsjukhus, är ett steg ner från sjukhusvistelse. I dessa program deltar du i allmänhet endast i behandlingsprogrammet under dagen men stannar inte där över natten. Det partiella sjukhuset ger en mer gradvis övergång till den normala dagliga rutinen och är avsedd att hjälpa personen att komma igång igen.
Det finns också långvariga sjukhusprogram som fokuserar på att ge mer omfattande behandling. Istället för att bara fokusera på att få dig stabiliserad kan dessa program ge intensiv psykoterapi (som dialektisk beteendeterapi) och kan pågå i några veckor eller månader. Dessa långsiktiga program är i allmänhet frivilliga och kan omfatta grupp-, individ- och familjeterapi.
Betalningsalternativ
Vem betalar för din slutenvård? Detta beror på många faktorer.
Om du har en försäkring kan din försäkring täcka räkningen. Om inte, kan Medicare, Medicaid eller ditt statliga avdelning för psykisk hälsa betala för din behandling.
Vissa program är mycket dyra och täcks sällan av försäkringar. Om du, som de flesta, är orolig för kostnaden för din behandling, prata med ditt sjukförsäkringsbolag eller kontakta statens offentliga sjukförsäkringsprogram.
Hur man hittar ett program
Om du tror att du kan behöva bli antagen till ett slutenvårdsprogram (eller om du tror att en älskad kan behöva denna typ av program), är det bästa stället att börja fråga din eller din älskades nuvarande terapeut eller psykiater om en potentiell remiss .
De flesta vårdinrättningar accepterar patienter endast genom remisser eller i nödfall. För frivillig behandling kan det finnas en väntelista för att komma in i ett specialiserat program, så kom ihåg detta och börja din sökning tidigt.
Om du eller en älskad är i en psykisk kris (till exempel aktivt självmord eller mord), ring 911 eller gå till närmaste akutmottagning. Om vårdpersonalen på sjukhuset anser att det är nödvändigt med slutenvård, kan du (eller din nära och kära) överföras till sjukhusets psykiatriska enhet. Om det inte finns någon psykiatrisk enhet kan du transporteras till ett annat sjukhus med ett psykiatriskt program.
Om du har självmordstankar, kontakta National Suicide Prevention Lifeline på 1-800-273-8255 för stöd och hjälp från en utbildad rådgivare. Ring 911 om du eller en nära och kära är i omedelbar fara.
För mer resurser för psykisk hälsa, se vår National Helpline Database.