Panikstörning är en ångestsyndrom som involverar ihållande och oväntade panikattacker. Dessa attacker inträffar plötsligt och väcker känslor av rädsla, ångest, nervositet och oro. De känslomässiga symtomen vid panikattacker upplevs vanligtvis tillsammans med somatiska känslor, såsom accelererad hjärtfrekvens, bröstsmärtor, yrsel, skakningar, darrningar, illamående och domningar eller stickningar.
Paniksjukdomar som blir gravida kan känna sig oroliga för hur graviditet kommer att påverka deras symtom och vice versa. Forskningsstudier har blandats, och vissa fann att panikattacker och ångest ökar under graviditeten. Medan andra studier tyder på att gravida kvinnor rapporterar en minskning av panik och ångestsymtom. </s> </s> </s> </s> </s> </s> </s> </s> </s> </s> </s> </s>
Det är inte möjligt att avgöra om dina panikattacker och andra ångestrelaterade symtom kommer att förvärras under graviditeten. Det finns dock några steg du kan ta för att hantera dina symtom under graviditeten och därefter.
Tips för att hantera panikattacker under graviditet
Om du är orolig för graviditet och panikstörning kan dessa tips om hur du hanterar panikattacker under graviditeten hjälpa dig.
Om du eller en nära anhörig kämpar med panikattacker, kontakta Substance Abuse and Mental Health Services Administration (SAMHSA) National Helpline på 1-800-662-4357 för information om support- och behandlingsanläggningar i ditt område.
För mer resurser för psykisk hälsa, se vår National Helpline Database.
Rådgör med din läkare först
När det gäller graviditet verkar det som om alla har sina egna personliga anekdoter och ståndaktiga åsikter. Du kan till exempel ha en syster som delar med sig av sina graviditetsupplevelser och ger dig råd om vilka livsmedel du ska undvika eller kanske har du en moster som gillar att berätta gamla fruens berättelser och graviditetsmyter. Oavsett råd du får från andra ska du alltid rådgöra med din läkare.
Låt din läkare veta vilka bekymmer du har om din panikstörning under graviditeten. Din läkare kommer att kunna hjälpa dig att reda ut fakta från fiktion. Hon kommer också att vara där för att noggrant diskutera behandlingsalternativ under graviditet, inklusive potentiella risker och fördelar med mediciner för panikstörning.
Arbeta med en terapeut
Psykoterapi kan hjälpa dig att bättre hantera dina panikattacker medan du är gravid. Din första terapisession kommer att handla om att prata om dina symtom, sjukdomshistoria och aktuella livsstressorer. Genom terapiprocessen får du en bättre förståelse för dina symtom och utvecklar sätt att hantera ditt tillstånd.
Din terapeut kan också använda psykologisk utbildning för att hjälpa dig att förstå dina symtom. Kunskapen och stödet som ges genom terapi kan hjälpa till att minska rädslan relaterade till dina symtom och ge en känsla av kontroll över dina panikattacker under graviditeten.
Kognitiv beteendeterapi (CBT) är en av de vanligaste formerna av psykoterapi. CBT strävar efter att flytta negativa tankar och beteenden mot hälsosammare uppfattningar och handlingar.
Du kan till exempel uppleva ångestframkallande tankar, till exempel "Kommer min ångest att påverka min graviditet?" eller "Upprör det barnet när jag får en panikattack?" Sådana tankar kan bidra till ökade känslor av rädsla, ångest och panik. Genom CBT kan du lära dig att identifiera och ändra dessa typer av tänkande mönster till mer positiva och mindre ångestprovokerande.
Avkopplingstekniker lärs också ofta genom CBT-processen. Den stress som känns i hela kroppen på grund av ångest och panik kan minskas genom användning av avslappningsövningar. Dessa tekniker hjälper dig att lära dig hur du känner dig lugnare, även när du står inför ångest. Några populära avslappningstekniker inkluderar guidad visualisering, djupandningstekniker och progressiv muskelavslappning (PMR).
Spendera extra tid på egenvård
Graviditet är en speciell tid i kvinnans liv där hon ofta är mer bekymrad över sin fysiska hälsa och välbefinnande. Att lägga lite extra tid åt för att ta hand om dig själv kan hjälpa till att lindra en del av din stress och ångest.
Självvårdspraxis inkluderar alla aktiviteter du kan göra för att förbättra din hälsa och din allmänna välbefinnande. Till exempel kan dina egenvårdaktiviteter innefatta någon form av träning, öva stresshanteringsförmåga och få tillräckligt med vila.
Kontakta din läkare för att diskutera vilka aktiviteter som är säkra att delta i under graviditeten.
Håll ett stödsystem
Att ha nära och kära att vända sig till kan hjälpa dig att hantera din rädsla och osäkerhet om panik, ångest och graviditet. Låt betrodda vänner och familjemedlemmar veta om dina bekymmer och få dem att vara tillgängliga om du har någon form av nödsituation. Du kanske inte behöver ringa någon för hjälp, men det kan hjälpa dig att minska din ångest bara att veta att dina nära och kära finns där för dig om du behöver dem.
Ha en plan efter förlossningen
Du kanske har hört talas om förlossningsdepression, en term som används för att beskriva när kvinnor upplever depressionssymtom, som känslor av hopplöshet och värdelöshet, efter hennes barns födelse. Kvinnor som diagnostiserats med en ångestsyndrom löper risk för ökad ångest efter förlossningen. Känslor av nervositet, rädsla och isolering är vanliga för nyfödda.
Lyckligtvis kan ökad ångest och panikrelaterade symtom förhindras med en viss förberedelse. Även om postpartum vanligtvis är en hektisk tid för de flesta kvinnor är det viktigt att du följer upp din läkare och / eller terapeut om din panikstörning. Fortsätt arbeta med dina behandlingsplanmål, som att hantera ångest, hantera panikattacker och hantera ensamhet. Att ha en postpartum-plan kan hjälpa dig att behålla framsteg på din väg mot återhämtning.