Vad är mindfulness?

Innehållsförteckning:

Anonim

Vad är mindfulness?

Mindfulness är praxis att bli mer medveten om det nuvarande ögonblicket - icke-dömande och fullständigt-snarare än att bo i det förflutna eller projicera in i framtiden. Det innebär i allmänhet en ökad medvetenhet om sensoriska stimuli (märker din andning, känner kroppens känslor, etc.) och att vara "i nuet."

Om du upplever tankar som orsakar stort obehag eller obehag kan det vara dags att börja en mindfulness-övning för att stödja att komma tillbaka till här och nu, vilket kan minska din stressnivå avsevärt.

Medan mindfulness har sitt ursprung i östlig filosofi och buddhism, finns det ingen nödvändig religiös komponent i mindfulness. Alla som har något trossystem kan njuta av fördelarna med mindfulness.

Hur vet du?

Det finns några tecken på att öva uppmärksamhet kan vara till nytta i ditt liv. Du kanske vill prova på mindfulness om:

  • Du kämpar med känslor av ångest eller depression.
  • Du känner dig distraherad eller har svårt att koncentrera dig.
  • Du känner dig stressad.
  • Du har svårt att öva självmedkänsla.
  • Du kämpar med överätning eller överdrivet mellanmål.
  • Du tenderar att fokusera på negativa känslor.
  • Dina relationer med andra är inte så nära eller så starka som du skulle vilja.

Typer av Mindfulness

Det finns ett antal olika former av mindfulness meditation och andra mindfulness-baserade interventioner. Dessa inkluderar:

  • Body scan meditation
  • Andningsmeditation
  • Kärleksfull meditation
  • Observera-tanke meditation

Terapialternativ som innehåller mindfulness-metoder inkluderar:

  • Accept- och engagemangsterapi (ACT)
  • Dialektisk beteendeterapi (DBT)
  • Mindfulness-baserad konstterapi (MBAT)
  • Mindfulness-baserad kognitiv terapi (MBCT)
  • Mindfulness-baserad smärtlindring (MBPM)
  • Mindfulness-baserad stressreduktion (MSBR)

Hur man övar

Mindfulness kan uppnås genom meditation, men man kan också öva mindfulness genom det dagliga livet. Att fokusera på nuet och tysta din inre dialog kan hjälpa dig att uppnå mindfulness.

Några sätt att träna meditation i ditt dagliga liv:

  • Var uppmärksam: Ta dig tid att lägga märke till saker i världen omkring dig, inklusive dina egna känslor, sinnen och tankar. Fokusera på att sakta ner och njuta av de saker du upplever.
  • Fokusera på ögonblicket: I stället för att tänka på det förflutna eller oroa sig för framtiden, försök bara ta in det som händer precis framför dig. Att vara närvarande just nu kan hjälpa dig att känna dig mer medveten och medveten.
  • Prova mindfulness meditation: Regelbunden övning av mindfulness meditation har fördelar för din fysiska såväl som din mentala hälsa.

För dem som tenderar att bli "antsy" under meditation (oroa dig inte, du är inte ensam), det finns andra sätt att lätta på övningen av mindfulness. Trädgårdsskötsel, lyssna på musik och till och med städa huset kan bli en övning i mindfulness om du tar rätt inställning.

Fokusera på det nuvarande och tyst den rösten inuti - den som ger löpande kommentarer om vad du gör, vad du har gjort och vad du kommer att göra. Målet är inte att tysta vad som händer i ditt sinne. Istället observera dina tankar utan bedömning och försiktigt ta tillbaka ditt fokus till nutiden när du märker att ditt sinne vandrar.

Effekt av mindfulness

I takt med att östra metoder ökar i popularitet i väst, har mindfulness parats ihop med kognitiv terapi. Forskning visar några mycket lovande resultat inom ett antal olika områden. Att öva mindfulness, mindfulness-based cognitive therapy (MBCT) och mindfulness-based stress reduction (MBSR) har alla visat sig vara till hjälp för följande problem.

Ångeststörningar

Personer med ångestsyndrom, inklusive generaliserad ångestsyndrom (GAD), kan uppleva signifikanta minskningar av ångest och depressiva symtom efter ett mindfulness-baserat ingripande. Mindfulness kan också användas för att minska ångest över framtiden. Det kan ge en paus från stressiga tankar och låta dig ta ett mentalt avbrott och få perspektiv, bland annat.

Depression

En studie visade att personer som upplevde återstående depressiva symtom efter en depressiv episod upplevde en minskning av symtom och idisslingar efter ett mindfulness-baserat ingripande, med ytterligare vinster en månad senare.

Studier visar också att mindfulness kan vara till hjälp för att stoppa idissling över saker som orsakar stress; det hjälper människor att hålla sig kvar vid negativa tankar.

Relationsfrågor

En studie visade att människor som uppvisade större mindfulness som ett personlighetsdrag tenderade att njuta av större tillfredsställelse i relationer och hantera relationsstress mer konstruktivt.

Forskningen fann också att de som använder mindfulness har ett lägre stressrespons under konflikten och att mindfulness-tillståndet var förknippat med bättre kommunikation under konflikter. Båda studierna kopplar uppmärksamhet till förhållandets välbefinnande.

Ätstörningar

En studie visade att mindfulness-baserade ingripanden kan vara effektiva för att rikta sig åt ätbeteenden inklusive emotionell ätning och binge-äta.

Stresshantering

Studier har visat att mindfulness är till hjälp för dagliga påfrestningar såväl som mer allvarliga påfrestningar som upplevs av personer med en kronisk eller livshotande sjukdom. .

Övningen av mindfulness har visat sig ha bestående positiva effekter med fördelar som ökar med övning.

Mindfulness Tips

Att lära sig att integrera mindfulness i ditt dagliga liv är inte alltid lätt. Det kan ta lite tid och öva att lära sig att sakta ner och leva i ögonblicket. Några saker som du kan göra kan hjälpa:

  • Testa en app. Om du är nybörjare i mindfulness kan det vara bra att komma igång med en app som tillhandahåller information, resurser och guidade metoder.
  • Öva på att fokusera på en sak i taget. Multitasking kan göra att du känner dig distraherad, så försök att helt enkelt koncentrera dig på en uppgif.webpt med din fulla, fokuserade uppmärksamhet.
  • Gå på en promenad. Att spendera tid utomhus på en mild promenad är ett utmärkt sätt att leva i ögonblicket och observera sevärdheter, ljud och känslor i världen omkring dig.
  • Var snäll mot dig själv. Var inte hård eller bedömande om du tycker att ditt sinne vandrar. Mindfulness handlar också om att acceptera dig själv och behandla dig själv med medkänsla. Visa dig själv samma medkänsla och förståelse som du skulle göra för en nära vän.

Potentiella fallgropar

Även om forskning tyder på att mindfulness har ett brett spektrum av fördelar, betyder det inte att det är utan potentiella negativa effekter. En studie om effekterna av intensiv meditation visade att mer än 60% av deltagarna upplevde minst en negativ effekt.

Några möjliga fallgropar inkluderar:

  • Ökad ångest eller depression
  • Ökade stressnivåer
  • Mer fysiska och somatiska klagomål

Forskning tyder också på att högre nivåer av självfokuserad uppmärksamhet kan leda till försämrad mental hälsa. Detta inkluderar minskad förmåga att hantera smärta och ökad ångest.

Det är viktigt att notera att sammanhang kan spela en viktig roll i resultaten. Mindfulness som används i en terapeutisk miljö och leds av en utbildad professionell kan vara mer benägna att ge önskvärda resultat medan man tränar ensam eller i en grupp utan träning eller övervakning kan vara mer benägna att ge oönskade effekter.

Andra fallgropar att titta på är att förvänta sig en snabb fix eller tänka att mindfulness är ett botemedel. Kom ihåg att det tar tid, kanske inte är lämpligt för alla problem och kan fungera bäst när det används tillsammans med andra terapier eller behandlingar.

Mindfulness-historia

Mindfulness har en lång historia av både religiös och sekulär praxis. Det populariserades först av östliga religioner inklusive hinduismen och buddhismen för tusentals år sedan innan de introducerades till väst.

På senare tid har övningen av mindfulness kombinerats med kognitiv terapi i behandlingar som syftar till att minska stress, ångest och depression. Övningen fortsätter att växa i popularitet eftersom forskning visar de många hälsofördelarna med mindfulness.