Teori om könsschema introducerades av psykologen Sandra Bem 1981 och hävdade att barn lär sig om manliga och kvinnliga roller från den kultur de lever i. Enligt teorin anpassar barn sitt beteende för att anpassa sig till könsnormerna i sin kultur från de tidigaste stadierna av social utveckling.
Bems teori påverkades av den kognitiva revolutionen på 1960- och 1970-talet såväl som hennes önskan att avhjälpa det som hon trodde var brister i tidens psykoanalytiska och sociala inlärningsteorier.
Freudianska teorier, föreslog hon, var för fokuserade på anatomiens inflytande på könsutveckling. I stället föreslog Bem att ett barns kognitiva utveckling i kombination med samhällelig påverkan till stor del påverkar tankemönster (schema) som dikterar "manliga" och "kvinnliga" egenskaper.
Kulturella influenser på könsschemat
Könsscheman påverkar inte bara hur människor bearbetar information utan även attityder och övertygelser som styr "könsmässigt" beteende.
Till exempel kan ett barn som lever i en mycket traditionell kultur tro att en kvinnas roll är att ta hand om och uppfostra barn, medan en mans roll är i arbete och industri. Genom dessa observationer bildar barn ett schema relaterat till vad män och kvinnor kan och inte kan göra.
Det dikterar också människans värde och potential i den kulturen. Till exempel kan en tjej uppvuxen i en traditionell kultur tro att den enda vägen som hon har som kvinna är att gif.webpta sig och uppfostra barn. Däremot kan en flicka som är uppvuxen i en mer progressiv kultur utöva en karriär, undvika att få barn eller besluta att inte gif.webpta sig.
Många av dessa influenser är uppenbara, medan andra är mer subtila. Till exempel placerar även könstitlar i ordförråd ("hur män och kvinnor är tänkta att bete sig") i sig själva kvinnor i en sekundär position genom regel. Alla dessa influenser bidrar till hur könsschemat bildas.
Konsekvenser av avvikelse
Inom denna konstruktion är män och kvinnor tyst medvetna om konsekvenserna av att inte följa den kulturella normen. En kvinna som bestämmer sig för att bedriva en karriär kan till exempel betraktas som "uppity" i traditionell kultur eller betraktas som "orättvis" eller "respektlös" mot sin man om hon inte tar sitt efternamn.
På andra sidan, även i mer progressiva samhällen, kan män utsättas för ogillande för att vara hemmaföräldern, medan en kvinna kan beskrivas som "gammaldags" eller "bakåt" om hon följer en mer traditionell roll "hemmafru".
När de utsätts för samhälleliga missnöje, kommer människor ofta att känna sig pressade att ändra sitt beteende eller möta avslag av dem som ogillar dem.
Könskategorier
Enligt Berns teori faller människor i en av fyra olika könskategorier:
- Sextypade individer är de som identifierar sig med sitt kön och bearbetar information genom linsen i det könsschemat.
- Korsformade individer bearbetar information genom motsatt kön.
- Androgyna individer uppvisar både manligt och feminint tänkande.
- Odifferentierade individer visar inte konsekvent användning av könsbestämd bearbetning.
Motivering och kritik
I sina skrifter trodde Bem att könsscheman var begränsande för män, kvinnor och samhället som helhet. Att fostra barn fria från dessa stereotyper och begränsningar trodde hon att skulle leda till större frihet och färre begränsningar av fri vilja.
Kritiker av Bems teori säger att hon skildrade individer helt enkelt som passiva åskådare i utvecklingen av könsscheman och ignorerade de komplexa krafterna som bidrar till konstruktionen av kön.
Bem's Sex-Roll Inventory
Förutom teorin om könsschemat skapade Bem ett frågeformulär som kallas Bem Sex-Role Inventory (BRSI). Inventeringen består av 60 olika ord som är antingen maskulina, feminina eller könsneutrala.
När man tar testet uppmanas respondenterna att betygsätta hur starkt de identifierar sig med varje egenskaper. I stället för att helt enkelt kategorisera människor som maskulina eller feminina presenterar inventeringen båda egenskaperna som en del av ett kontinuum. Individer kan rankas högt på ett kön eller lågt på ett annat (könstypat) eller alternativt ranka högt på både maskulina och feminina drag (androgyn).
BSRI utvecklades först 1974 och har sedan dess blivit ett av de mest använda psykologiska bedömningsverktygen i världen.