Hypervigilans vid PTSD och andra störningar

Innehållsförteckning:

Anonim

Hypervigilance handlar om mer än bara att vara extra vaksam. Det är ett tillstånd av extrem vakenhet som undergräver livskvaliteten. Om du är övervakande letar du alltid efter dolda faror, både verkliga och förmodade. På grund av detta kan övervakning lämna dig utmattad när du stör interpersonella relationer, arbete och din förmåga att fungera dagligen.

Hypervigilance är en av de centrala funktionerna i posttraumatisk stressstörning (PTSD). Det kan också förekomma med andra ångeststörningar, inklusive panikstörning, substans- / läkemedelsinducerad ångestsyndrom och generaliserad ångestsyndrom.Schizofreni, demens och paranoia kan också framkalla övervakning.

Vad är övervakning?

Människor som är övervakande är ständigt på vakt och utsatta för överreaktion. De upprätthåller en intensiv och ibland tvångsmässig medvetenhet om sin omgivning och söker ofta efter hot eller flyktvägar.

Orsaker

Hypervigilance är kroppens sätt att skydda dig från hotande situationer. Det kan förekomma i en miljö där du upplever ett extremt hot. Ett exempel kan vara att gå hem sent på kvällen genom ett konstigt område.

Kronisk övervakning är en vanlig konsekvens av PTSD, särskilt hos personer som har varit i farliga miljöer under lång tid (som att tjäna i strid under ett krig) eller upplevt extrema känslomässiga trauma. Övervakning är vanligt bland barn som nyligen har upplevt en förälders död, varit vittne till våld eller är offer för övergrepp. I vissa fall kan symtomen på PTSD först uppträda senare i livet.

Hos personer med schizofreni är hypervakenhet förknippad med ett hot som helt enkelt inte existerar. Det är en förlängning av paranoia och vanföreställningar som är karakteristiska för störningen. Genetiska, psykologiska och miljömässiga faktorer antas bidra till utvecklingen av schizofreni. Stress kan spela en central roll för att utlösa en psykotisk episod.

Inom ramen för paranoia kan hypervakenhet ses med alla humörs- eller personlighetsstörningar för vilka paranoia kan vara en funktion, inklusive bipolär sjukdom och borderline personlighetsstörning. Övervakning kan också förekomma som ett resultat av demens relaterad till Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa störningar, eller under akuta episoder av sömnbrist eller missbruk (oftast metamfetamin eller kokain).

Symtom

Hypervigilance kan kännetecknas av fyra vanliga funktioner.

  • Överskattning av ett hot: Övervakande människor kommer att hålla utkik efter hot som antingen är osannolika eller överdrivna. Detta kan innefatta att stänga av sig för att undvika en attack, sitta nära en utgång så att de snabbt kan fly eller sitta med ryggen mot väggen så att ingen kan smyga sig bakom dem.
  • Obsessivt undvikande av upplevda hot: Detta inkluderar att undvika vardagliga situationer där faror kan lura, inklusive offentliga sammankomster och opopulära offentliga utrymmen (som garage). I extrema fall kan en person utveckla agorafobi (oro för att vara på platser där flykt kan vara svårt).
  • Ökad skrämmande reflex: Detta är ett onormalt svar där en person hoppar vid något plötsligt ljud, rörelse eller överraskning, även mitt på natten. Att vara i en ny eller obekväm miljö kan ytterligare förvärra svaret.
  • Epinefrininducerade fysiologiska symptom: Epinefrin (adrenalin) är ett av två stresshormoner associerade med kampen-eller-flyg-reflexen (den andra är kortisol). Människor med PTSD-associerad hypervakenhet kommer ofta att ha ett ihållande epinefrinsvar, vilket manifesterar sig med utvidgade pupiller, en ökad hjärtfrekvens och förhöjt blodtryck.

Övervakning kan allvarligt störa sömnen och orsaka trötthet, koncentrationsförlust och oförmåga att fokusera. Sömnbrist kan ytterligare förstärka känslor av paranoia, vilket ger upphov till hypervaksamma beteenden.

I extrema fall kan personer som är övervakande känna behov av att beväpna sig med vapen, knivar eller pepparspray eller att utrusta sig med sofistikerade larmsystem, extra dörrlås och till och med panikrum.

Behandling

Behandlingen av övervakning kan variera beroende på den bakomliggande orsaken såväl som beteendets svårighetsgrad. Det beror också på om den drabbade personen känner igen att beteendet är onormalt.

Det första steget är att ta bort den drabbade personen från en miljö där det finns ett verkligt hot (t.ex. i fall av våld i hemmet) eller från jobb med hög stress där hotpotentialen är verklig (som polisarbete).

Behandling kan innefatta psykoterapi, inklusive mindfulness-träning och hanteringstekniker, och farmaceutiska mediciner. Alternativen inkluderar:

  • Kognitiv beteendeterapi: Målet med kognitiv beteendeterapi (CBT) är att genom samtal med en terapeut lära dig att du inte kan kontrollera alla aspekter av världen omkring dig, men kan kontrollera hur du tolkar och hanterar ditt svar på en miljö.
  • Exponeringsterapi: Målet med exponeringsterapi är att utsätta dig för de triggers som stimulerar stress för att hjälpa dig att känna igen dem och vidta åtgärder för att mildra ditt svar.
  • Desensibilisering och upparbetning av ögonrörelser: Målet med ögonsrörelse desensibilisering och upparbetning (EMDR) är att använda ögonrörelser som medel för att omdirigera dig från traumatiska minnen från det förflutna till nuvarande känslor av nuet.
  • Mindfulness-träning: Mindfulness innebär att "leva i ögonblicket" och fokusera tankar på omedelbara känslor snarare än att följa främmande och ofta problematiska tankar. Andra sinnes-kroppstekniker inkluderar meditation, guidad bildspråk och biofeedback.
  • Läkemedel: PTSD och andra ångeststörningar kan behandlas med antidepressiva medel, betablockerare eller ångestdämpande läkemedel. Schizofreni, personlighetsstörningar eller bipolär sjukdom kan behandlas med antipsykotika eller humörstabiliserande medel.

I slutändan, som ett symptom på en underliggande sjukdom, kan hypervakenhet inte behandlas isolerat. Det är beroende av lämplig behandling av tillståndet (inklusive missbruk). I vissa fall kan sjukhusvistelse behövas för att kontrollera symtomen.

De 9 bästa onlineterapiprogrammen Vi har testat, testat och skrivit opartiska recensioner av de bästa onlineterapiprogrammen inklusive Talkspace, Betterhelp och Regain.

Hantera

Om du upplever övervakning i den utsträckning det stör din livskvalitet, sök hjälp från en psykiatrisk personal. Att övervinna övervakning kan ta tid och vara full av motgångar. För att bättre hantera utmaningarna, även när du genomgår behandling, vila dig gott om vila, förbättra din sömnhygien, bibehålla en hälsosam kost och hitta aktiviteter som slappnar av dig (som yoga eller tai chi).

Träning kan hjälpa till genom att stimulera produktionen av endorfiner, ett hormon som kan höja stämningen samtidigt som det adderar epinefrinsvaret.

Viktigast, kommunicera. Lider i tystnad och vägrar att dela dina tankar kommer bara att främja din rädsla och isolera dig från andra. Hitta en vän eller familjemedlem som du kan lita på, helst någon som inte avfärdar din rädsla.

Du kan också gå med i en stödgrupp för PTSD eller andra störningar med personer som förstår vad du går igenom. Ju mer du bygger ett supportnätverk av individer som känner igen målen och utmaningarna med behandlingen, desto mer sannolikt kommer du att vara att fortsätta och dra nytta av behandlingen.

Om du eller en nära och kära kämpar med PTSD, kontakta Substance Abuse and Mental Health Services Administration (SAMHSA) National Helpline på 1-800-662-4357 för information om support- och behandlingsanläggningar i ditt område.

För mer resurser för psykisk hälsa, se vår National Helpline Database.