Under det senaste decenniet har fler och fler psykiatriker, psykologer och annan mentalvårdspersonal införlivat mindfulness-meditationsträning i sin psykoterapipraxis. Mindfulness-meditation har applikationer för många olika psykiska sjukdomar, inklusive allvarlig depressiv sjukdom, kronisk smärta, generaliserad ångestsyndrom och borderline personlighetsstörning (BPD).
Vad är Mindfulness Meditation?
Mindfulness-meditation handlar om att stanna i nuet utan att döma andra och vara mycket avsiktlig.
När du tränar medvetenhetsmeditation, övar du på att inte tänka på det förflutna eller framtiden och märka det just nu. Du arbetar med att vara medveten om saker som händer utanför dig själv, till exempel olika känslor som vad du ser, luktar och berör.
Eftersom mindfulness handlar om att inte bedöma, ska du öva på att tänka på dessa saker neutralt.
Mindfulness är ett koncept som kommer från den buddhistiska andliga traditionen. I nästan 3000 år har buddhistiska munkar tränat mindfulness-meditation. Under de senaste åren har mindfulness-praxis blivit alltmer utbredd och tillämpat utanför buddhismen.
Faktum är att de flesta östliga utövare som använder mindfulness tänker på det som en färdighet som kan användas separat från alla slags religiösa eller andliga metoder. Oavsett din religiösa bakgrund kan mindfulness-meditation vara till hjälp för dig.
Vad har Mindfulness-meditation att göra med BPD?
Marsha Linehan, Ph.D., som skapade dialektisk beteendeterapi för BPD var en av de första som använde mindfulness meditationsträning vid behandling av BPD. Ofta upplever individer med BPD inte bara intensiva känslor utan de kan också "fastna" i dessa känslor och bedöma både känslorna och sig själva.
Tyvärr kan det sluta med att känslorna känns ännu mer intensiva. Dömande tankar kan ge andra känslor till mixen; om du säger till dig själv att du är svag för att känna dig ledsen kan du sluta känna dig både ledsen och skämd.
Mindfulness-meditationsträning kan hjälpa individer med BPD att vara mer effektiva när det gäller att tillämpa hälsosamma coping-färdigheter mitt i känslomässig smärta. Med Mindfulness-färdigheter kan du få lite utrymme för att kunna märka känslorna och vara mer strategisk när det gäller hur du kommer att agera inför känslorna.
Föreställ dig till exempel att vara i ett muntligt argument med någon du älskar. Under argumentet kan du känna mycket intensiva känslor, som ilska, rädsla och ilska. Utan mindfulness-färdigheter är du mer benägna att agera på dessa känslor utan att kunna se konsekvenserna. Du kan skrika på din älskade, kasta något eller storma ut.
Med mindfulness-meditationsövning kan du kanske märka de känslor du har och du kanske kan gå tillbaka och välja ditt beteende på ett lämpligt sätt, som att ta en paus tills du kan diskutera saker tyst.