Normala paniksymtom kan ibland kännas som något allvarligare, till exempel en panikattack. Även om det kan vara svårt att dechiffrera om dina panikiga symtom är "normala" under omständigheterna eller resultatet av en panikattack, finns det några viktiga skillnader som skiljer mellan de två.
Kriterier för panikattacker och panikstörning
Återkommande panikattacker är kännetecknen för panikstörning, även om några förändringar har gjorts i diagnosen enligt DSM-5.
Panikstörning är en ångestsyndrom som präglas av återkommande och besvärande panikattacker. För att uppfylla kriterierna för panikstörning krävs ett av två beteenden under en period av minst en månad: En ständig och tydlig rädsla för att få panikattacker i framtiden eller en förändring i en persons beteende för att undvika attackerna.
Panikattacker är de plötsliga och intensiva känslorna av terror, rädsla eller oro, utan närvaro av verklig fara.
Symtomen på en panikattack uppträder vanligtvis plötsligt, toppar inom 10 minuter och avtar sedan. Vissa attacker kan dock pågå längre eller kan inträffa i följd, vilket gör det svårt att avgöra när en attack slutar och en annan börjar.
Typer av panikattacker
Det finns två huvudtyper av panikattacker:
- Oväntat: Oväntade panikattacker inträffar plötsligt utan externa eller interna signaler. Med andra ord inträffar de utan en rädd situation eller en rädd tanke eller känsla. De kan tyckas hända "out of the blue" när någon är helt avslappnad.
- Förväntat: Förväntade panikattacker inträffar när någon utsätts för en situation som de bär rädsla för. Till exempel kan någon som är rädd för att flyga få en panikattack efter att ha sittat i ett plan eller under start.
Oväntade panikattacker är vanligare bland dem med panikstörning, men människor kan uppleva båda typerna av panik.
Fysiska och känslomässiga symtom på panikattacker
Enligt DSM-5 kännetecknas en panikattack av fyra eller flera av följande symtom:
- Bröstsmärta eller obehag
- Frossa eller värmevallningar
- Rädsla för att dö
- Rädsla för att förlora kontrollen eller bli galen
- Du känner dig yr, ostadig, yr eller svim
- Känsla av kvävning
- Känslor av orealitet (avrealisering) eller att vara avskild från sig själv (depersonalisering)
- Illamående eller magbesvär
- Domningar eller stickningar (parestesier)
- Hjärtklappning, bultande hjärta eller accelererad hjärtfrekvens
- Känslor av andfåddhet eller kvävning
- Svettas
- Skakningar eller skakningar
Förekomsten av färre än fyra av ovanstående symtom kan betraktas som en begränsat symptom panikattack. För att en diagnos av panikstörning ska kunna göras måste återkommande, spontana panikattacker vara närvarande.
Intensiteten hos symtom på panikattack
Symtomen på en panikattack är vanligtvis så intensiva att de ofta beskrivs av människor som den värsta upplevelsen i deras liv. Efter att ha fått en panikattack kan personen fortsätta att uppleva extrem ångest i flera timmar. Ofta än inte orsakar panikavsnittet kontinuerlig oro för att få en ny attack.
Det är inte ovanligt att bli så konsumerad av oro och rädsla att beteendeförändringar inträffar med hopp om att undvika ytterligare en attack. Detta kan leda till utveckling av agorafobi, vilket komplicerar återhämtningen och begränsar personens förmåga att fungera i vanliga dagliga aktiviteter.
Vikten av att få behandling
Symtomen på panikstörning kan vara skrämmande och potentiellt inaktiverande, men det är en behandlingsbar störning, och de flesta kommer att finna betydande lättnad med terapeutiskt ingrepp. Ju tidigare behandlingen börjar efter panikstörning, desto snabbare minskar symtomen i allmänhet eller försvinna.
Även de med långvariga symtom upplever i allmänhet förbättringar med behandlingen, och de flesta kan återuppta många av de aktiviteter de en gång haft.
Vikten av en noggrann diagnos
Panikstörning kan både efterlikna och samexistera med många andra medicinska och psykologiska störningar, vilket gör en noggrann diagnos mycket viktig. Till exempel, precis som vissa människor fruktar att en oregelbunden hjärtrytm under en panikstörning är ett symptom på ett hjärtproblem, kan återkommande hjärtarytmier (onormala hjärtrytmer) också feldiagnostiseras som panikstörning.
Tills en diagnos av panikstörning har ställts, och eftersom många av symtomen är fysiska, har många gjort frekventa körningar till akuten. Faktum är att det uppskattas att mellan 20% och 25% av akutmottagningarna för bröstsmärtor beror på panikattacker, och de som besöker akutmottagningen mer än åtta gånger på ett år har tre gånger större risk att drabbas av panikattacker. än den allmänna befolkningen.
Var noga med att prata med en erfaren mentalvårdspersonal för att säkerställa att dina symtom utvärderas korrekt.
Diskussionsguide för panikstörning
Få vår utskrivbara guide som hjälper dig att ställa rätt frågor vid din nästa läkarmöte.
Ladda ner PDF
En grundlig sjukdomshistoria och fysisk undersökning behövs också för att se till att ingenting missas och för att förhindra att panikattacker förvärras genom att lägga till trauma från akutrumsbesök till blandningen.
Ett ord från Verywell
Panikattacker kan vara bokstavligen skrämmande, men det finns hjälp. Panikstörning är ett mycket behandlingsbart tillstånd. Tyvärr, på grund av den mentala hälsostigmen och kanske en viss förlägenhet bland dem som har gjort flera besök på akuten, är diagnosen ofta försenad.
Medan ångest tenderar att vara dubbelt så vanligt hos kvinnor som män, går det ofta odiagnostiserat och obehandlat. Ångestundersökningar under rutinundersökningar kan vara till hjälp för att identifiera möjliga symptom på ångest tidigt, vilket kan leda till färre funktionsstörningar och bättre resultat.
Om du upplever symtom på panikattacker eller panikstörning, även om dina symtom inte uppfyller de "kriterier" som anges ovan, prata öppet med din läkare eller kontakta en psykolog. Panikstörning kan påverka alla områden i ditt liv, men många tycker att deras liv känns som att de återställs när de söker behandling.
Om du eller en nära och kära kämpar med panikattacker eller andra symtom på ångest, kontakta den nationella hjälplinjen för substansmissbruk och mentalvård (SAMHSA) på 1-800-662-4357 för information om support- och behandlingsanläggningar i ditt område.
För mer resurser för psykisk hälsa, se vår National Helpline Database.