När du löser ett problem är det ofta nyckeln att välja rätt metod för att nå den bästa lösningen. Inom psykologi är en av dessa problemlösningsmetoder känd som en algoritm. En algoritm är en definierad uppsättning steg-för-steg-procedurer som ger rätt svar på ett visst problem.
Genom att följa instruktionerna korrekt garanteras du att du kommer fram till rätt svar. Även om det bara betraktas som en matematisk term kan samma typ av process följas för att säkerställa att rätt svar finns när man löser ett problem eller fattar ett beslut.
En algoritm uttrycks ofta i form av en graf, där en kvadrat representerar varje steg. Pilarna förgrenas sedan från varje steg för att peka på möjliga riktningar som du kan ta för att lösa problemet. I vissa fall måste du följa en viss uppsättning steg för att lösa problemet. I andra fall kanske du kan följa olika vägar som alla leder till samma lösning.
Varför ska du använda en algoritm?
Uppsidan med att använda en algoritm för att lösa ett problem eller fatta ett beslut är att det ger bästa möjliga svar varje gång. Detta är användbart i situationer där noggrannhet är kritisk eller där liknande problem ofta måste lösas. I många fall kan datorprogram utformas för att påskynda denna process. Data måste sedan placeras i systemet så att algoritmen kan köras för att komma fram till rätt lösning.
Sådana steg-för-steg-tillvägagångssätt kan vara användbara i situationer där varje beslut måste fattas efter samma process och där noggrannhet är kritisk. Eftersom processen följer ett föreskrivet förfarande kan du vara säker på att du kommer att få rätt svar varje gång.
Nackdelen med att använda en algoritm för att lösa problemet är att denna process tenderar att vara mycket tidskrävande. Så om du står inför en situation där ett beslut måste fattas väldigt snabbt, kan det vara bättre med en annan problemlösningsstrategi.
Till exempel kan en läkare som fattar ett beslut om hur man behandlar en patient använda en algoritmmetod, men detta skulle vara mycket tidskrävande och behandlingen måste implementeras snabbt. I detta fall skulle läkaren istället förlita sig på sin expertis och tidigare erfarenheter för att snabbt välja vad de anser är rätt behandlingsmetod.
Algoritmer kontra heuristik
Inom psykologi står algoritmer ofta i kontrast till heuristik. En heuristik är en mental genväg som gör att människor snabbt kan bedöma och lösa problem. Dessa mentala genvägar informeras vanligtvis av våra tidigare erfarenheter och låter oss agera snabbt. Heuristiken är dock mer en tumregel; de garanterar inte alltid en korrekt lösning.
Så hur bestämmer du när du ska använda en heuristik och när du ska använda en algoritm? När du löser problem beror det på behovet av antingen noggrannhet eller hastighet att bestämma vilken metod som ska användas. Om fullständig noggrannhet krävs är det bäst att använda en algoritm. Genom att använda en algoritm ökar noggrannheten och potentiella misstag minimeras. Å andra sidan, om tiden är ett problem, kan det vara bäst att använda en heuristik. Fel kan uppstå, men detta tillvägagångssätt möjliggör snabba beslut när tiden är viktig.
Heuristik används oftare i vardagliga situationer, till exempel att räkna ut den bästa vägen för att komma från punkt A till punkt B. Även om du kan använda en algoritm för att kartlägga alla möjliga rutter och bestämma vilken som skulle vara snabbast, skulle det vara en mycket tidskrävande process. Istället är det bästa alternativet att använda en rutt som du vet har fungerat bra tidigare.
Om du arbetar i en situation där du absolut behöver rätt eller bästa möjliga svar, är det bästa alternativet att använda en algoritm. När du löser problem för dina matematiska läxor vill du inte riskera ditt betyg på en gissning. Genom att följa en algoritm kan du se till att du kommer fram till rätt svar på varje problem.